"Åh herre.." sa Jenny sakta och granskade bilden på huset.

"Okej mamma, sluta skoja, vart ska vi egentligen bo?" sa jag och kollade på mamma som skrattade lite. 

"Jag skojar inte, det är där vi ska bo" svarade hon och jag kollade med stora ögon på bilden av det stora huset. 

"Ja, jag tackar då inte nej till att komma och hälsa på er" sa Jenny och skrattade lite. 

"Men hur...?" sa jag sakta och mamma ryckte lite på axlarna. 

"En på jobbet kände en som sålde ett stort hus för ett billigt pris, och det var lite mer än vad vi egentligen behöver, men jag trodde ni skulle gilla det" sa mamma och log mot mig. "Jag hade inte tänkt visa er det än, men jag kände at du behövde det som lite uppmuntran"

Jag nickade, log och kramade sen om henne hårt.

"Men berätta nu inget för dina bröder om det här, okej, det blir våran lilla hemlighet" fortsatte hon sen och kollade på både mig och Jenny.

Vi båda nickade och plötsligt kändes det som att det kanske kunde bli riktigt bra ändå.

När jag vaknade dagen därpå kände jag mig gladare än vad jag gjort på länge.

Jag gick in och tog en dusch, fönade hårt och sminkade mig, för att sen byta om till ett par jeansshort, ett svart linne som visade lite av min mage, ett par flipflops och några armband.

Jag gick ner för trappan och gick in i köket för att ta ett äpple och sen ta min väska, säga hej då och gå ut.

Istället för att ta bussen bestämde jag mig för att ta en promenad till Ashton, han bodde ändå inte så långt från mig. 

Jag började gå och njöt av den varma solen som värmde mig. 

Precis som jag var utanför Ashtons hus ringde det, Parker. 

"Tiffany" 

"Hej, mamma ville att jag skulle hälsa att vi ska äta ute idag, så inga andra planer" 

"Okej, vi hörs"

Jag la på, la ner mobilen i väskan och knackade på dörren till Ashtons hus.

Det var Mary, hans mamma som öppnade.

"Hej raring, hur mår du?" sa hon och kramade om mig, så typiskt mammor.

"Jo, jag mår bra, hur mår du själv?"

"Bara fint, Ashton sover fortfarande, men du kan ju gå upp om du vill" sa hon och log mot mig.

Jag log tillbaka för att sen gå upp för trappan.

Jag öppnade sakta dörren till Ashtons rum och såg hans sovande figur under täcket i sängen.

Jag ställde ner min väska på golvet, sparkade av mig skorna och la mig under täcket bredvid honom.

Jag hörde honom andas lite, röra på sig lite och sen kunde jag se hans ögon öppnas lite.

"Tiff?" sa han sakta, med sin sexiga morgonröst.

"Godmorgon älskling" sa jag och la mina armar om hans hals.

Han log lite snett mot mig och jag lutade huvudet mot hans axel.

Jag kunde inte sluta tänka på hur jag skulle berätta för honom att jag skulle flytta, jag hade inte en aning om hur han skulle reagera.

"Jaha, när då?" sa Ashton lite förvånat och kollade på mig.

"Jag vet inte riktigt, inom en månad" svarade jag och kollade lite nervöst på honom när han tog en tugga av sin macka.

"Det kunde ju varit värre" sa han sen efter ett tag och jag andades ut, han tog det iallafall inte dåligt. Jag nickade lite och hällde upp lite juice i glaset jag tagit fram till mig. 

"Så länge du kommer och hälsar på så är det ju lugnt" sa han sen och jag nickade igen.

"Kan du lova det?"

Jag kollade lite på honom och tänkte lite.

"Jag är inte säker.." skojade jag och skrattade lite åt Ashtons min. "Klart jag gör pucko" 

Han log lite mot mig och jag kysste honom på kinden. 

När Ashton hade klätt på sig och fixat sitt hår satte vi oss i soffan och kollade på tv. 

Plötsligt ringde min mobil, Jenny. 

"Hej" 

"Hej, jag glömde min väska hos dig igår, jag skulle hämta den men det var ingen hemma" 

"Är där om tio, puss"

Jag la på och kollade mot Ashton.

"Jag måste göra en grej, jag kommer hit senare" sa jag och gav honom en snabb kyss innan jag sen reste mig upp för att gå.

"Hej" sa jag och kramade om Jenny.

Jag låste upp dörren och gick upp till mitt rum för att hämta hennes väska.

Jag gav den till henne och hon log mot mig.

"Du räddade just mitt liv"

Jag skrattade lite och hon log.

"Vill du dra till stan eller något?" frågade jag och hon nickade.

"Gärna"

När jag och Jenny gått runt på stan ett tag och suttit i ett fik i nästan en timme ringde hennes faster och hon var tvungen att gå.

Klockan var nästan sju när jag kom till Ashton igen.

Det var Mary som öppnade.

"Hej Tiffany, jag och Christian var just påväg att gå, Ashton och killarna sitter i vardagsrummet" sa hon och jag log.

Jag visste att när hon sa killarna menade hon killarna i fotbollslaget.

"Kunde nästan tänka mig det" svarade jag och flinade lite. "Ha så trevligt" sa jag sen innan Mary hade stängt dörren.

Jag gick in i vardagsrummet och Ashtons blick mötte min.

"Hej babe" sa han och drog ner mig i sitt knä.

Jag kollade mot tv:n där något bilspel var på och två av killarna, Aaron och Ross, spelade.

Ashton kysste mig länge på läpparna, och när en av killarna, Brad, sa; "Skaffa ett rum" brast jag ut i skratt.

"Hej på dig med Brad"

Med leendet kvar på läpparna gled jag ur Ashtons knä och satte mig i soffan bredvid honom.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hejsan!   Idag bestämde jag mig för att göra en till blogg med noveller. Nej, jag kommer inte blogga mindre här för det, även fast jag inte kan säga att jag varit väldigt bra på det den senaste tiden heller. Men det skulle vara så sjukt kul...

  När jag vaknade nästa morgon låg jag bredvid Jenny i min säng. Jag reste mig upp försiktigt så hon inte skulle vakna och drog på mig en kofta över min tröja.  När jag kom ner till köket satt det en lapp på kylskåpet. Jag tog ner den och läst...

  "Jenny, Jenny jag måste prata med dig" sa jag högt när jag kom springandes i korridoren mot henne där hon stod med några tjejer från sin klass. "Va, Tiff? Vad är det?" sa hon, men hann knappt avsluta sin mening innan jag tog tag i hennes arm...

  "Nej, men seriöst, så jag trillade ner för trappan" Ryan avslutade sin mening och jag fick ont i magen för att jag skrattade så mycket. Allting hade slutat med att vi struntade i filmen som var på tv:n och pratade om roliga och pinsamma sake...

  "Vilka är det vi ska träffa?" frågade jag och Chaz ryckte lite på axlarna. "Jag vet inte riktigt, Ryan, Chris och Mitch typ" sa han och jag nickade. "Fryser du inte?" frågade han sen och jag nickade. Jag hade fortfarande bara på mig mina s...