Allting hade gått så fort, timman jag hade suttit inne i Jennys rum och gråtit av lycka kändes bara som några minuter.

Bara en kort stund efter det stod jag nere vid parkeringen och rökte.

Plötsligt kände jag en klapp på axeln och när jag vände mig om stod Chaz där.

Han såg stressad ut och kollade oroat på mig.

Han hann inte säga något innan jag slänge mig i hans famn.

Jag kunde inte stoppa tårarna denna gången heller utan de bara kom, som en flod.

Chaz antog nog att jag var ledsen, för han spände sig och drog ut mig från sig med en orolig blick.

Men när han såg att jag log mot honom kollade han frågande på mig.

"Kan du berätta vad fan det är som händer?" frågade han sen och jag skrattade med tårar i ögonen.

"Hon lever, hon är här, hon är vaken"

Chaz kollade på mig med stora ögon och det tog ett tag för honom att processa vad det var jag just sa.

"Va? är du seriös?"

När jag nickade drog han snabbt in mig i sin famn igen.

När vi hade stått där ett tag och vi drog bort oss från varandra var hans ögon blanka och jag log lite.

Han hade aldrig träffat Jenny, men ändå grät han, bara för att han kände av mina känslor och min lycka.

"Fattar du eller? Det var meningen att jag skulle vara här, det var meningen att jag skulle vara där just då"

Allting gick så fort efter det. Mamma hade tagit ledigt för både mig och Chaz veckan därpå också.

Jenny var tvungen att stanna kvar på sjukhuset några dagar för observation, och jag hade spenderat all tid jag kunde där med henne.

Första gången vi träffades efter hon vaknade satt vi i flera timmar och höll om varandra och bara grät.

På onsdagen veckan därefter fick hon åka hem från sjukhuset.

Hon skulle gå på lite sjukgymnastik ett tag, på grund av att hennes muskler hade försjunkit utav all tid hon inte rört på sig.

Det första vi gjorde när vi kom ut från sjukhuset var att åka och äta pizza.

Jenny sa att hon egentligen inte kände sig hungrig, men åt ändå, vem kunde motstå en pizza efter så lång tid egentligen?

"Det här är nog den godaste pizzan jag någonsin ätit" sa hon och jag skrattade lite.

"Det är helt sjukt, har jag verkligen legat i koma? helt sjukt att jag vaknade"

Efter det tog vi en lång skön promenad tillbaka till hotellet.

När vi kom till mitt hotellrum slängde vi oss på min säng, la oss under täcket och höll om varandra.

"För att ha sovit så länge känner jag mig sjukt trött" sa hon och vi skrattade lite. 

Vi var tysta en stund, och jag njöt allt jag kunde av att ha henne där. 

"Jag har saknat dig så" sa jag sen och öppnade mina stängda ögon för att kolla på henne. 

Det kändes så otroligt konstigt, även fast jag var den lyckligaste människan på jorden.

Jenny, min bästavän, som hade legat i koma i flera månader låg där bredvid mig helt vaken. Hon kunde inte använda sina muskler riktigt än, men förövrigt var hon helt frisk. Det var helt sjukt, helt jävla sjukt. 

Måndag, 28 maj

När jag kom till skolan var jag glad. Allting hade gått så jävla snabbt, och nu stod jag där igen, vid mitt skåp, lyckligare än någonsin.

När jag kände en klapp på axeln och vände mig om för att möta Camerons blick slängde jag mina armar runt honom innan han hunnit säga någonting.

"Oj, här var man glad" sa han med ett skratt.

När jag drog mig ut från hans armar hade jag tårar i ögonen, precis som jag hade när jag berättade för Chaz.

"Men vad är det?" frågade han och jag skrattade under mina tårar.

"Jenny, jag.. hon"

Jag kunde inte riktigt prata, och det behövde jag inte heller, Cameron förstod.

"Herregud, det är ju toppen" sa han och kramade mig igen.

Jag log och nickade.

Jag kramade honom igen, men höll kvar den här gången.

"Förlåt" viskade jag och han kollade oroligt på mig.

"För vadå?"

"För att jag puttat undan dig och knappt pratat med dig, inte svarat på dina samtal eller sms, jag vet inte riktigt vad som hände. Jag bara.."

Jag skakade lite på huvudet och kollade ner lite på golvet.

Cameron tog mjukt tag om min haka och lyfte upp mitt huvud så att jag skulle kolla på honom.

"Du har ingenting att vara ledsen över, okej? Jag förstår att du har haft det tufft, det är helt okej"

Jag log mot honom och han drog in mig i ännu en kram.

Denna gången släppte vi inte på ett bra tag. Till och med när klockan hade ringt in och vi stod helt ensamma mitt i korridoren stod vi kvar.

Det kändes bra. Jag var helt varm inombords och min mage pirrade till.

Det kändes så bra att ha honom där, jag visste verkligen att han fanns där för mig, och om det någonsin var något förstod han.

Onsdag, 13 Juni

När klockan ringde klockan halv åtta var jag uppe ur sängen snabbare än vad jag hunnit tänka.

Jag skyndade mig in i duschen och var nästan lika snabb ut, drog på mig underkläder och en handduk, sminkade mig och blåste mitt hår, för att sen gå till mitt rum och dra på mig klänningen som Jenny valt åt mig.

Jag gick sen in i badrummet igen och lockade mitt hår.

Jag la ner alla mina saker i min väska och sprang sen ner för trappan och in i köket där mamma, Mark, Kevin och Parker satt.

Parker såg inte alls lika glad och pigg ut som jag kände mig.

"Godmorgon älskling" sa mamma och log mot mig.

"Godmorgon" sa jag och log brett mot henne.

"Glad idag?" frågade hon och jag nickade ivrigt.

"Såklart"

Jag tog en drickyoghurt och satte mig sen vid köksbordet.

Bara några minuter senare kom Chaz in i köket. Han var uppklädd och hade fixat till sitt hår extra mycket idag.

Jag log mot honom och han log tillbaka.
När vi någon timme senare lämnade huset för att gå till bilen var det lite kallt om benen, men det var det värt.

Någon timme senare var skolavslutningen över, äntligen sommarlov.

"Vi hade tänkt att vi skulle hem till Mark och äta nu" sa mamma sen och log mot mig och Chaz.

Vi båda nickade.

"Kan inte vi bara få låna din bil sålänge så att jag kan åka hem snabbt och byta lite kläder bara?" frågade jag och mamma kollade på Mark.

"Ja, varför inte?" frågade han och ryckte lite på axlarna.

"Okej, men vi ses om en liten stund" sa jag sen, tog mammas bilnycklar och drog med mig Chaz till hennes bil.

"Men, vad tycker du jag ska ha på mig?" frågade jag och kollade bort mot Chaz som låg på min säng och spelade spel på sin mobil.

Han kollade lite på kläderna jag tagit fram.

"Shorts nu? du tror inte det kan bli lite kallt?" frågade han och jag suckade.

"Vet du, jag har nästan en hel garderob full med sommarkläder, då tänker jag använda dem också"

"Jaja, ta den stickade tröjan och de rosa shortsen då" sa han och ryckte lite på sina axlar.

Jag nickade, tog med kläderna till badrummet, bytte om och gick sen in i mitt rum igen.

"Kom nu då" sa jag när jag knytit mina vita converse.

När vi kom hem till Chaz satt mamma, Mark, Kevin och Parker i vardagsrummet och kollade på tv.

"Hej" sa jag och Chaz samtidigt och satte oss ner i soffan bredvid de andra.

"Hej" sa mamma och log mot oss. "Vi orkade inte laga mat idag så vi beställde kinamat"

"Vad gott" sa Chaz och jag skrattade lite, för att sen nicka.

"Heej världens bästa" sa jag när Jenny hade svarat.

"Hej Tiff" svarade hon och jag log.

"Hur mår du?" frågade jag och hon suckade.

"Nej, jag mår inte så bra, jag tror inte jag kommer klara av det här"

Mitt hjärta stannade i nästan fem sekunder innan hon sen började skratta.

"Jag skojade bara med dig, jag mår toppen"

Jag pustade lättat ut och la mitt ansikte i handen.

"Förihelvete Jenny, vad försöker du göra? Jag trodde nästan jag dog där"

"Nej, allting är bra. De säger att jag bara behöver gå på sjukgymnastiken tre gånger till den här veckan och sen är jag nog som vanligt igen. Så vi kan nog absolut hitta på de mesta utav sakerna vi planerat tror jag"
"Fyfan vad roligt, vet du hur glad jag är nu eller? Vet du hur glad jag är nu när jag har dig igen? Du fattar inte hur mitt liv har varit utan dig" sa jag och la mig ner på sängen.

Plötsligt knackade det på min dörr och Chaz kom in.

"Jag ska till stan och träffa några kompisar, ska du med?" frågade han och jag nickade.

"Jag kommer snart" svarade jag och han nickade och stängde dörren till mitt rum igen.

"Vet du, vi får höras mer sen, jag måste gå nu, men jag älskar dig mest av allt, ringer dig senare eller imorgon"

"Okej, men puss, älskar dig med"

Jag la på, reste mig upp, kollade mig lite i spegeln och sprang sen ner för trappan där Chaz stod och väntade på mig.

"Vi går ut en stund" sa Chaz högt och vi gick sen ut.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hejsan!   Idag bestämde jag mig för att göra en till blogg med noveller. Nej, jag kommer inte blogga mindre här för det, även fast jag inte kan säga att jag varit väldigt bra på det den senaste tiden heller. Men det skulle vara så sjukt kul...

  När jag vaknade nästa morgon låg jag bredvid Jenny i min säng. Jag reste mig upp försiktigt så hon inte skulle vakna och drog på mig en kofta över min tröja.  När jag kom ner till köket satt det en lapp på kylskåpet. Jag tog ner den och läst...

  "Jenny, Jenny jag måste prata med dig" sa jag högt när jag kom springandes i korridoren mot henne där hon stod med några tjejer från sin klass. "Va, Tiff? Vad är det?" sa hon, men hann knappt avsluta sin mening innan jag tog tag i hennes arm...

  "Nej, men seriöst, så jag trillade ner för trappan" Ryan avslutade sin mening och jag fick ont i magen för att jag skrattade så mycket. Allting hade slutat med att vi struntade i filmen som var på tv:n och pratade om roliga och pinsamma sake...

  "Vilka är det vi ska träffa?" frågade jag och Chaz ryckte lite på axlarna. "Jag vet inte riktigt, Ryan, Chris och Mitch typ" sa han och jag nickade. "Fryser du inte?" frågade han sen och jag nickade. Jag hade fortfarande bara på mig mina s...